I och med förra årets bortfall av föl inledde vi avelssäsongen aggressivt. Ston som skulle ha frys semin skickade vi till Eklundastuteri utanför Örebro (som jag för övrigt skulle kalla världens ände). De ston som skulle få transport sperma åkte vi fram och tillbaka med till Gurresta hingsstation ( evighets många resor ) De ston som tidigare varit svåra att få dräktiga skickade vi ner till Kerstin Dalerius utan för Norrköping. Ett nyinköpt sto efter Numero Ono stod kvar i Holland och ett sto kördes till Tyskland.
Summan av kardemumman blev alltså 10 dräktiga ston, ett sto som aldrig kommer att kunna få föl e Chin Chin ue Contender och en förhoppningsvis lyckad embryo transfer.
Vi hoppas alltså på att få minst 10 föl nästa år och vi håller tummarna för oss själva att vi ska få åtminstone hälften ston! Våren kommer att bli ett evigt vakande, men det kan de vara värt. Jag kommer väl ändå inte få så många nätters god sömn under året 
