I april föddes första fölet som rent ut sagt galopperade ut ur magen. Vi hann knappt ner innan fölet sprang omkring och bockade i boxen. Nog för att Charise föl brukar vara stora och självständiga, men denna herre tog priset. Kanske var det lite kaxigt att ta Contendro 1 på en redan ganska kaxig dam?
Några veckor senare kom Barusas lillekille till världen och efter upplevelsen med Chariskans fölunge trodde vi nog knappt att denna lilla sparv skulle överleva. Han var trött och ville inte resa sig och när han väl reste sig såg han sannerligen ut som Bambi på hal is. Men efter lite eftertanke kom vi fram till att denna lilla herre nog var mer normal till storleken än Charise föl. Nu några månader senare är han en riktigt stor kille! Carissini L – Cardento – Corland – Nimmerdor ….. Hm klingar fint i mina öron:)
Ytterligare några veckor senare var det dags för Aguenerin att föla. Vi vet sedan tidigare att detta är en pers. Förra året var vi tre stycken som fick hjälpa till att dra och efter mkt slit, drag och ett slag i huvudet så var han ute. I år dock så befann jag mig på tävling i Österrike, så vi var en man mindre på plats. Allt gick trots allt bra, men det blev inte utan slit och drag. Det kom ut ytterligare en liten kille som dessutom var fux och hade rosa mule, inte många rätt där… Fast det har nu blivit en prins som är otroligt fin hans pappa är hingsten Montebellini.
Nu i dagarna väntar vi vår sista för i år. Jag och Parma känner oss ungefär lika tunga och orörliga och har lidit i sommarvärmen . Nu är det visserligen närmare för henne än för mig, men vi ska komma igång tillsammans när allt är över:)
